Ta inte saker för givet !
I Lördags åkte jag, min bror, min brors flickvän, mamma & pappa upp till vår stuga. Åkte dit upp för att vila upp sig & göra inget alls. Eftersom de enligt väderapporten skulle regna hela lördagen så tog min bror med sig spel. Väl där uppe så var det uppehåll, så jag tog fram gräsklippan & klippte nästan hela gräsmattan där upp. Brorsan körde lite med trimmern runt träd och buskar. Lördag kväll bjöd mina föräldrar oss på köpes pizza. En familjepizza och en vanlig pizza, mycket gott var det.
Vi hade flera olika samtalsämnen under kvällens gång. Vi är en familj där man är ärliga mot varandra om de är så bra nyheter el dåliga nyheter, spelar ingen roll als, huvudsaken man är mor varandra.
Så i lördags kväll var min pappa ärlig mot oss alla.
Vet inte vad jag ska säga, vet inte hur jag ska reagera, vet inte vad jag vill veta, vet inte hur jag ska göra min vardag så det passar de inblandade & jag sitter här helt paff & mycket ledsen inombords. Igår kväll när jag kom hem, var själv i min lya så kom tårarna, de kommer att komma fler, de var inte sista gången. Jag är mycket rädd.
När ska man fråga dem frågar som man vet är opassande nu men är ett måste för att veta till sedan.
Hur ska man ställa dem & när kommer de att vara passande att fråga dem.
Denna helg var bra i många aspekter men de dåliga tog över, just pågrund av de denne sa. Ordet jag bär på är RÄDLSA.
Känner att jag vill inte tillbaka till min fas 3 praktik, vill umgås med min närmaste familj, få ut så mycket det går. Fas 3 är en fjärt i rymden jämfört med detta.
Just nu skulle jag vilja haft en pojkvän som jag kunde vänt mig till, anförtrott mig till & få synpunkter på saken.
De är mycket jag vill att just denne skall få uppleva. Hur? När? Kostnad?
Du betyder allt för mig, vill inte förlora dig nu. Vill ha massa år kvar men nu när man vet att så är inte fallet.
Tack för ikväll. Nu blir de lite fotboll & imon blir de läkaren pga mitt högra öra, rejäl öronvärk. Haft sedan i fredags morse. :(
Hej då "
Vi hade flera olika samtalsämnen under kvällens gång. Vi är en familj där man är ärliga mot varandra om de är så bra nyheter el dåliga nyheter, spelar ingen roll als, huvudsaken man är mor varandra.
Så i lördags kväll var min pappa ärlig mot oss alla.
Vet inte vad jag ska säga, vet inte hur jag ska reagera, vet inte vad jag vill veta, vet inte hur jag ska göra min vardag så det passar de inblandade & jag sitter här helt paff & mycket ledsen inombords. Igår kväll när jag kom hem, var själv i min lya så kom tårarna, de kommer att komma fler, de var inte sista gången. Jag är mycket rädd.
När ska man fråga dem frågar som man vet är opassande nu men är ett måste för att veta till sedan.
Hur ska man ställa dem & när kommer de att vara passande att fråga dem.
Denna helg var bra i många aspekter men de dåliga tog över, just pågrund av de denne sa. Ordet jag bär på är RÄDLSA.
Känner att jag vill inte tillbaka till min fas 3 praktik, vill umgås med min närmaste familj, få ut så mycket det går. Fas 3 är en fjärt i rymden jämfört med detta.
Just nu skulle jag vilja haft en pojkvän som jag kunde vänt mig till, anförtrott mig till & få synpunkter på saken.
De är mycket jag vill att just denne skall få uppleva. Hur? När? Kostnad?
Du betyder allt för mig, vill inte förlora dig nu. Vill ha massa år kvar men nu när man vet att så är inte fallet.
Tack för ikväll. Nu blir de lite fotboll & imon blir de läkaren pga mitt högra öra, rejäl öronvärk. Haft sedan i fredags morse. :(
Hej då "
